Att göra det omöjliga möjligt – Exemplet Stavsjö
Den lilla orten Stavsjö ligger vid gränsen mellan Sörmland och Östergötland i Nyköpings kommun men Norrköping är närmaste större tätort. Stavsjö är en gammal bruksort med c:a 230 invånare och med anor från 1600-talet. Bruket är i dag en modern industri med ett 70-tal anställda. Stavsjö Krog & Kafé är ett annat framgångsrikt företag med en halv miljon besökare om året. Efter kommunsammanläggningen på 70-talet stannade utvecklingen i Stavsjö upp med vikande befolkningstal. Butiken och värdshuset lades ner och 2007 stängde kommunen skolan. Villapriserna rasade och det var svårt att sälja ett bostadshus.
Vändningen kom när de boende i Stavsjö och Kiladalen valde att med egen kraft finna nya vägar. Med envishet, uthållighet, beredskapen att söka nya vägar och skapandet av en Fixargrupp har man kunnat byta känslan av att vara bortglömd till ett eget momentum med kraft. Det har skapat engagemang och framtidstro.
Verktyget är ett Lokalt Utvecklingsbolag.
2013 bestämde sig några av de boende för att bilda det lokala utvecklingsbolaget Kiladalens Utveckling AB (svb) för att motverka den utflyttning och försämrade service som hade präglat orten i ett antal år. I centrum står bolaget som har blivit en bygdens aktör i mötet med kommunpolitiker och tjänstemän och inte minst näringslivet. Genom att bolagisera verksamheten med ett starkt fokus på intäkter och lönsamhet finns en finansiell ryggrad att göra satsningar som syftar till att förbättra invånarnas vardag och livskvalitet.
Antalet delägare i Kiladalens Utveckling AB (svb) är nu 84 som köpt aktier för mellan 1000:- och 5000:- kronor och därmed bidragit till ett aktiekapital på 200 000:-. Förkortningen (svb) står för ”särskild vinstutdelningsbegränsning” men bolaget har valt att helt ta bort möjligheten att dela ut vinst till aktieägarna. Vinsten investeras i stället i lokalsamhället. Därmed bidrar man till att den bygd man bor i blir livskraftig, har god service och ger ett kvalitetsmässigt bra liv.
Underifrånperspektiv
– Det gäller att ta reda på vilka frågor som ortsborna själva prioriterar, menar Gunnar Casserstedt och fortsätter;
– När man har kommit så långt är det klokt att börja med någon fråga som är relativ enkel, en av ”de lågt hängande frukterna” att genomföra för att bygga upp det lokala självförtroendet och direkt visa att det faktiskt går att göra skillnad.
Bolaget startade därför först en digital lanthandel i både Stavsjö och grannsamhället Ålberga. Kunderna gör sina beställningar via dator eller mobiltelefon och varorna levereras till ett kylrum som kunderna har tillgång till med hjälp av kodlås. Den digitala lanthandeln är ett smart sätt att få tillgång till marknadens bästa priser och varor. Inköpen blir mer planerade i hemmamiljön samtidigt som man spar tid och resekostnader. Förutom att kostanden för familjens matkonto ofta visat sig minska bidrar färre bilresor till betydande miljövinster.
Dolda resurser
En nyckelfråga handlar om att identifiera samhällets inneboende styrkor och dra fördel av dessa.
– Man måste fråga sig vilka som är de dolda resurserna i samhället. Det kan till exempel vara outnyttjad infrastruktur, tomma byggnader eller kunskapen som finns samlad hos befolkningen. Om vi bara står vid sidan om så riskerar det att förbli en dold resurs, men om vi blir delaktiga så kan det istället bli en stor tillgång, avslutar Gunnar Casserstedt.
2007 lades den nu nedlagda skolan i malpåse. Bolaget beslöt att förvärva skolfastigheten av kommunen. Fastigheten som fick namnet Stavsjögården. rustades upp – till stor del av frivilliga, lokala krafter i den s k Fixargruppen.
Två resultat uppnåddes. Ett socialt nätverk för det 40-tal av samhällets seniorer som lockades av ett gemensamt uppbyggnadsprojekt. Genom att rusta upp lokalerna kunde de nu hyras ut som kontor till myndigheter, lokala företag, föreningar och som bostad. Kiladalens Utveckling AB (svb) kunde på det här sättet skaffa sig ett robust kassaflöde.
Att bygga billiga hyreslägenheter på landsbygden.
Med förvärvet av Stavsjögården följde även tomtmark. Det här gjorde det möjligt att börja planera för ett bygge av hyreslägenheter i flera etapper. Tanken var att erbjuda nya bostäder till gruppen äldre som inte längre orkar eller vill ta hand om den egna fastigheten och tomten, utan föredrar att hyra en mindre och modern lägenhet. Husen som då skulle bli lediga är tänkta att leda till nyinflyttning, framför allt av barnfamiljer. Bostäderna blir föremål för en upprustning under de kommande åren istället för att förfalla. För orter som kämpar för att inte bli bedömda som platser med liten eller ingen möjlighet till tillväxt, är det hårdvaluta.
Många orter på landsbygden brottas med svårigheter att locka barnfamiljer för att blanda upp en åldrande befolkning. Det går nu att bygga lägenheter på landsbygden. Processen har varit lång men nu står de första lägenheterna på plats. Vägen till byggstart har gått via envishet, insikten att det lönar sig både att ”spotta på stenen” och vända på logiken, lite ”varför inte-mentalitet”. När t ex bolaget kunde visa att ingen enskild person kan berika sig på bolaget, bolaget därför borde jämföras med andra kommunägda bolag eller ideella föreningar, lyckades man rekrytera kommunen som borgenär. I bankers eller Boverkets kalkylmodeller skulle nya lägenheterna vara värda mindre än vad de kostat att bygga, bara för att de ligger några mil utanför tätorten. Men med garantin var banken beredd att ge de krediter som krävdes för att byggnationen skulle kunna starta.
Men det handlar inte enbart om relation till bank och kommun utan man har drivit processen tvärtemot gängse sätt att bygga bostäder. Genom att samarbeta med en arkitekt med sinne för enkla yteffektiva bostäder, vända på offertmodellen, söka ett lokalt byggbolag med förankring på orten som kunde bygga till konkurrenskraftiga priser och att det fanns statligt stöd till hyresbostäder med överenskommen presumtionshyra (begränsad hyreskostnad) har företaget lyckats bygga nya bostäder till en av Sveriges lägsta kostnader per kvadratmeter 2018/2019, menar Gunnar Casserstedt.
Mer är på gång
Sedan några år driver Kiladalens Utveckling AB ett mobiliseringsarbete för att lokalt kunna ta del av investeringarna och genomförande av den nya höghastighetsbanan Ostlänken under begreppet Checkpoint Stavsjö.
Arbetet i Stavsjö har även stimulerat andra med kompetens från fastigheter, service och restaurang att gemensamt starta ett litet hotell, Stavsjö Herrgårdsflygel. I drygt år har nu denna Stavsjö Herrgårdsflygel drivits med en hög servicenivå där en tredjedel av gästerna är utländska turister.
Erfarenheterna från utvecklingsarbetet har blivit en film.
I Landsbygd under utveckling, som filmen heter, beskrivs vikten av att hitta engagerade människor som med uthållighet är beredda att driva på utvecklingen i sin bygd. Larz Johansson och Gunnar Casserstedt har även skrivit två böcker om arbetet i Stavsjö och fått flera utmärkelser för sitt arbete. Att dokumentera och sprida våra erfarenheter har varit en viktig del i vårt arbete säger Larz Johansson. En annan styrka, enligt Larz Johansson är att i Nyköpings kommun finns det ett kommunbygderåd där landsbygdsbefolkningen och kommunen möts i samverkande möten och projekt.
Stavsjö är ett spännande exempel på det man menar med smarta byar. Man använder befintliga resurser och utvecklar dem, ofta i en ny funktion, initierar samarbeten, och slutligen bygger och förvaltar nätverk som stimulerar till engagemang under ledordet livskraft.
Kontakt ;
Larz Johansson ordförande i Kiladalens utvecklingsbolag epost: hustorp@gmail.com
Gunnar Casserstedt Vd Kiladalens utvecklingsbolag
epost: gunnarcasserstedt@hotmail.com
Böcker : 2016 Handbok i landsbygdsutveckling. Gunnar Casserstedt, Larz Johansson.
2017 Att
bygga hyreslägenheter på landsbygden. Gunnar Casserstedt, Larz
Johansson.
